Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Inte dammigt alls på nationalscenen, faktiskt

Foto: Dramaten Det är härligt med gamla vänner. Som man kan gå på teater med, fika med, tanka livsvidsomar av. Efter en promenad från Slussen träffade jag AL på Wienerkonditoriet där vi drack te och pratade om utmattningssymtom, "duktiga flickor", föräldraskap. Bland annat. Sen gick vi till näraliggande Dramatens lilla scen där Julia Dufvenius och Michael Nyqvist spelar Jane Eyre och Mr Rochester. Apropå duktig flicka: snacka om moralisk resning! Att tacka nej till egen lycka för att killen gjort det omoraliska valet att lämna sin första, mentalsjuka hustru. Den uppoffringen går inte av för hackor! Pjäsen hade lätt kunnat bli dammigt och oengagerande kostymdrama. Men det är inte obegriplig kvinnlig underlägsenhet och manlig arrogans som står i centrum - som när jag som tonåring läste Charlotte Brontës roman och inte förstod huvudpersonernas drivkrafter. Fyrtio år gammal, och i den här versionen, ser jag istället i Jane en okuvlig personlighet som kräver att få vara huvud...

Städ och tvätt

Vardagens små detaljer... Jag vet inte om de är så mycket att ha bilder på alltid. Inte dagens i alla fall.

F och L övertalade mig att snöra på skridskorna

Ovanstående bild inbjuder till källkritik. Notera att skogsranden ingalunda bär spår av den frost som varje stockholmare sett pryda växtligheten de senaste veckorna. Notera även hur uppenbart yngre både Fredrik och Lisa ter sig. Och hur få Stockholmssiluetter som syns i bakgrunden. Detta är ingen färsk bild. Den är inte från dagens tur runt Humlegårdens anlagda skridskobana där kulörta lyktor lyste inbjudande över oss och ett antal italienska och tyska turister medan Frank Sinatra och Magnus Uggla sköljde ur högtalarna. Nej, den är från förra vinterns skrinnande vid Hellasgården. Dagens alldeles utomordentliga bilder råkade jag nämligen nyss radera när jag skulle mejla över dem från mobilen. Där rök bilder från Lisas kör, mitt och Anitas besök på Island och diverse andra OERSÄTTLIGA bilder som jag naturligtvis inte brytt mig om att föra över medan tid var. Ironiskt nog, eftersom jag nyss surfade runt på ett antal mycket proffsigare bloggar än den här och noterade hur viktig BILDEN är, ...

Nu är det inte science fiction längre

1 januari 2010. Rena science fiction för inte så länge sen. Nu är vi där. Ute ser det ut som det ska en nyårsdag. Allt ligger inbäddat och skinande vitt. Varenda tallbarr är frostsprejat. Snön ligger som dockskåpsbomull över hus, staket och bilar. Jag går vändan ner mot vattnet, genom små skogspartier, längs sundet och upp mellan kullarna bland gamla sommarstugor, arkitektritade drömhus och oproportionerliga skrytbyggen. Gulnande vattenfall har stelnat längs bergssidorna. Stannar en stund nere vid stranden där isen ligger tunn. En stor flock änder letar mat längs iskanten som börjat smälta i solen och är blank som spegelglas. Mitt på flaket är isen pudrad av snökristaller och ser förrädiskt stabil ut. Några båtar ligger kvar i vattnet som kluckar tyst mot skroven. Jag kisar mot bron. Solens orangegula bländar genom de tunna molnbanden. Siluetten påminner om Tranebergsbrons spann som alltid skymtade vid horisonten från promenadstigarna längs Alviks stränder, som en trygg grindpost i bet...

Julfrossa på Teater Pero

Om du ska se en föreställning nästa jul, med eller utan barn, se den här! "Julfrossa" består av en serie inslag eller smått absurda sketcher med jul som tema. Både glädje och svårmod. Musik, sång, pantomim och underfundiga texter. Enda nackdelen var att det var över alldeles för snabbt, efter bara 45 minuter. Årets sista föreställning gick i tisdags. Jag bokar in nästa år igen. Garanterat.

Äntligen är det V I N T E R

Letar bilder i sista minuten

Ett julkort till nära och kära, vänner och bekanta är ju trevligt. Men det hann inte bli något på posten, utan nu sitter jag och letar lämpligt familjefoto på datorn för att skicka julkort via e-post istället. Det här är ju inte aktuellt, men visst är det kul vad ungarna hittar på med mobilen av en sommarfrukost med fil och korsord. Ser plötsligt lite glamoröst ut.