Tyckt, tänkt och tecknat...

En gråmulen blåsig dag som idag är det flädersaft, körsbär och alvedon som gäller när väskorna landat i hallen. Har just kommit hem från landet. Packat, plockat undan ute och inne, städat ur stugorna, burit i och ur båten i ihärdig vind och sen landat hemma med hämt-thai och värktablett mot nacken. Laddat en första tvättmaskin. Betalat räkningar, svarat på meddelanden, kollat facebook, gjort nya inköpslistor till Bygg-Ole. Sommarledigheten är som bäst med en blandning av intensivt umgänge, långsamma dagar bara med lilla familjen och en del total ensamhet. Den senaste veckan har jag fått lite av allt. Jag har badat, sågat, snickrat, njutit solnedgångar, umgåtts, druckit sommaren till, ätit gott, diskat handdisk med sällskap av P1 (lyssnat på serien om fördomar "Jag retar mig på dig" och följetongen "Madame Bovary"), fällt ett dött träd, läst i Tove Janssons "Sommarboken" för dottern, dödat spindlar, löst korsord och tack vare svågerns investering i 4G

Läser om Erlend Loes lilla bok Naiv Super. Insåg inte riktigt hur bra den är, första gången. Då var den mest knasig, lustig. Jag undrade om författaren var en lika naiv och hopplös slacker som huvudpersonen, sådana där killar som dyker upp överallt och som man retar sig på. Eller om han var ironisk och distanserade sig från honom. Nu läser jag om boken och möter en författare som sympatiserar med sin huvudperson i hans misslyckande, i en livskris som inte alls är något att dra på munnen åt, egentligen. En som bestämt sig för att vara ärlig. Oavsett hur löjeväckande eller hur anstötlig hans brist på ambitioner i livet ter sig. Ännu en bok om välfärdssamhällets unga som saknar färdriktning, mål och mening i tillvaron. Men med sin stil kändes den som något helt nytt när den kom. Precis som med filmer jag sett förut, har jag dock helt och hållet glömt hur det gick. Det blev trots allt inget skrivande på det egna projektet fastän jag varit gräsänka idag. Lämnat lilltjejen på läger,