C'est pas grave. Den gravida servitrisen spiller espresson över ryggsäcken och mitt ben. Det är en och en halv timme tills tåget går mot Paris. Är lite trög för jag har sovit illa de senaste nätterna. Men härlig rundtur blev det. Vi började i Bourdeaux, hyrde bil och följde floden Dordogne in i det bördiga inre av Frankrike. De vita kalkstensklipporna vid kusten övergrick i gult och rött inåt landet. Vi har sett grottorna där Europas första människor levde, sett borgar och slott, vinodlingar, små byar som sett lik dana ut sen medeltiden och sluttande ängar med nybärgat hö och solrosfält som måste inspirerat van Gogh när det begav sig och bott på paradisliknande gårdar. Och här i Brive slutar alltså resan. Här har vi mest sett lastbilar, resenärer med rullväskor, biltjuvar och små butiker som stängt för siestan. Ett par dagar i Paris också, sen bär det hem. PS: Läser på DN.se Annika Borgs inlägg och religion och politik: " Har akademiker drabbats av en masochistisk epedemi? &q