F och L övertalade mig att snöra på skridskorna

Ovanstående bild inbjuder till källkritik. Notera att skogsranden ingalunda bär spår av den frost som varje stockholmare sett pryda växtligheten de senaste veckorna. Notera även hur uppenbart yngre både Fredrik och Lisa ter sig. Och hur få Stockholmssiluetter som syns i bakgrunden. Detta är ingen färsk bild. Den är inte från dagens tur runt Humlegårdens anlagda skridskobana där kulörta lyktor lyste inbjudande över oss och ett antal italienska och tyska turister medan Frank Sinatra och Magnus Uggla sköljde ur högtalarna. Nej, den är från förra vinterns skrinnande vid Hellasgården. Dagens alldeles utomordentliga bilder råkade jag nämligen nyss radera när jag skulle mejla över dem från mobilen. Där rök bilder från Lisas kör, mitt och Anitas besök på Island och diverse andra OERSÄTTLIGA bilder som jag naturligtvis inte brytt mig om att föra över medan tid var. Ironiskt nog, eftersom jag nyss surfade runt på ett antal mycket proffsigare bloggar än den här och noterade hur viktig BILDEN är, NUKÄNSLAN, den där lilla extra finessen som fångar ÖGONBLICKET...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

SVT måste göra en fortsättning!

Varje höst när mörkret sänker sig kommer en stund när solbrännan och semesterminnena från sommaren har flagnat, uppgifterna på jobbet blivit fler än man hinner med och meningen med livet känns allmänt diffus och svårfångad. Så är det åtminstone för mig. Då måste jag mana fram tankar om mål och mening att klänga mig fast vid. Målmedvetet betvinga känslan av långsamt annalkande undergång. Allt medan orken tryter, dagarna blir kortare och stressen byggs upp. Det kan handla om att försöka se positivt på utmaningarna i livspusslet. Bygga upp en naiv längtan till julfriden. Ett annat knep är att välja ut en teveserie att följa slaviskt. Då får veckorna sin fasta lunk, oavsett om någon glömt en läxa eller saknar skridskor och oberoende av om det trillar ner spindlar i badkaret, om kylskåpet producerar is och luktar illa, om fläkten lagt av och handfatet läcker. Min besatthet den här hösten har varit Anno 1790 . Denna otroligt snygga krimialse...

Läs mer

Krönikörer med en alldeles egen stil

Det finns ändå saker kan höja humöret en vanlig grå februarisöndag när man vaknar med ont i nacken, är konstant trött hela dagen och inte alls ser fram emot att gå till jobbet dagen därpå. En av dem är Herr B:s kolumn i DN. Jag önskar jag kunde skriva lika bra. Men den tanken skjuter jag snabbt bort, eftersom det är så roligt att läsa. Där har du en stor dos humor, kvickhet och bildning i anspråklöst ödmjuk förpackning. Dagens krönika: http://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/herr-b-tar-det-till-nasta-niva/

Läs mer

Nästan insnöad

Det går verkligen ingen nöd på mig. Har mat i kylskåpet, är inte beroende av tåg, har ett jobb med flextid. Bilen har inte kört fast en enda gång eftersom snöröjarna i vår del av Stockholm gör ett bra jobb. Så jag kan bara njuta av vinterlandskapet och OS på teve. Försöker inte oroa mig över saker i andra delar av världen som jag ändå inte kan påverka mer än genom bidrag till organisationer som gör bra saker. Läste t.ex. om vad läkare utan gränser åstadkommer i Haiti. Hur man bäst stödjer demokratins grundvalar i Europa är lite svårare. Läste att den spanske domaren Baltasar Garzón hotas av suspendering efter att ha satt ljuset på massgravar från Franco-tiden. Han är tydligen ovanligt rakryggad och har vågat sätta sig upp mot både Pinochet, Kissinger, Berlusconi, ETA och förhållandena i Guantánamo. I Italien arbetar domare under mordhot från maffian för att de gör sitt jobb. Vi andra kan vara oändligt tacksamma över alla de människor som som håller FN-principerna om lika rättigheter l...

Läs mer

Tyckt, tänkt och tecknat...

Leta i den här bloggen