Fortsätt till huvudinnehåll

F och L övertalade mig att snöra på skridskorna



Ovanstående bild inbjuder till källkritik. Notera att skogsranden ingalunda bär spår av den frost som varje stockholmare sett pryda växtligheten de senaste veckorna. Notera även hur uppenbart yngre både Fredrik och Lisa ter sig. Och hur få Stockholmssiluetter som syns i bakgrunden. Detta är ingen färsk bild. Den är inte från dagens tur runt Humlegårdens anlagda skridskobana där kulörta lyktor lyste inbjudande över oss och ett antal italienska och tyska turister medan Frank Sinatra och Magnus Uggla sköljde ur högtalarna. Nej, den är från förra vinterns skrinnande vid Hellasgården. Dagens alldeles utomordentliga bilder råkade jag nämligen nyss radera när jag skulle mejla över dem från mobilen. Där rök bilder från Lisas kör, mitt och Anitas besök på Island och diverse andra OERSÄTTLIGA bilder som jag naturligtvis inte brytt mig om att föra över medan tid var. Ironiskt nog, eftersom jag nyss surfade runt på ett antal mycket proffsigare bloggar än den här och noterade hur viktig BILDEN är, NUKÄNSLAN, den där lilla extra finessen som fångar ÖGONBLICKET...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Julfrossa på Teater Pero

Om du ska se en föreställning nästa jul, med eller utan barn, se den här! "Julfrossa" består av en serie inslag eller smått absurda sketcher med jul som tema. Både glädje och svårmod. Musik, sång, pantomim och underfundiga texter. Enda nackdelen var att det var över alldeles för snabbt, efter bara 45 minuter. Årets sista föreställning gick i tisdags. Jag bokar in nästa år igen. Garanterat.

En kväll som volontär på Centralen

Så har jag gjort ett första pass på Centralen. Efter att ha lämnat kläder, serverat mat på Nobelberget, sorterat insamlade kläder i Tomteboda och gått Röda korsets volontärskurs skrev jag upp mig på fyra kvällstimmar. Det kom inte jättemånga flyktingar med tågen från Malmö just ikväll, åtminstone inte genom de utgångar jag bevakade med några gosedjur och juiceförpackningar redo. Det var tillräckligt många på plats från Polisen, Migrationsverket, Socialen, Röda korset och Refugees Welcome för att göra situationen smidig, vid sidan av frivilliga läkare och jurister. Mitt jobb var att vara medmänniska några timmar. En barnfamilj fick några blöjor. En annan barnfamilj blev kvar hela kvällen i väntan på en vän som skulle betala för deras biljett till Finland. Jag redde ut förutsättningarna för onlinebeställning i biljettluckan på SJ. Som tur var fanns två flerspråkiga killar på plats. Jag lekte med med familjens busiga lilla fyraåring. Till slut ordnades ett tillfälligt boende över natten t

Coexist

Coexist handlar om att möta varje människa som individ och inte som företrädare för nån anonym grupp. Det är inte naivitet utan realism. Vi är tvungna, vi är beroende av varandra vare sig vi vill eller inte. Bättre då vara konstruktiv och bygga broar istället för att hålla på med hat, fördomar, hot, sablar, knivar, järnrör och sånt. Se filmen här: http://www.newsner.com/2015/03/de-ser-skelett-hangla-pa-en-skarm-men-sekunder-senare-budskapet-ar-lika-viktigt-som-det-ar-fantastiskt/