Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från april, 2010

Är man kommunist då?

Visst är det märkligt, och sorgligt, att strävan mot social rättvisa och ekologisk hållbarhet ibland anses vara uttryck för särintressen... Det slår mig när jag läser en artikel av filosofen Slavoj Zizek i DN Kultur idag. Han skriver om det isländska vulkanutbrottet och hotet om andra ekologiska katastrofer. Med hänvisning till Alain Badiou (också okänd för mig) listar han vad som behövs för att åstadkomma nödvändig förändring: - världsomspännande normer som begränsar vars och ens tärande på miljön, - bestraffning mot alla som bryter mot skyddsåtgärderna, - kollektiva beslut på tvärs mot kapitalismens inneboende logik, - tillit till den enskilda människan och de som vågar säga ifrån. Riktigt så skriver han inte och angiveridiskussionen känns inte helt trevlig, men i de stora dragen har ju karln rätt! Zizek ser en möjlighet i alla de risker som omger oss - att vi faktiskt kommer att tvingas ställa om vårt sätt att prioritera och lösa gemensamma problem i framtiden. (Foto: CC Attribution

Reklam för vad?

Den här affischen möter mig i ett skyltfönster i en liten norditaliensk stad. Jag stannar till, perplex. Det är något med den barnsliga estetiken, solsymbolen, de scoutaktiga ungdomarna i förgrunden, människorna som radar upp sig lätt hotfullt vid horisonten som anfallande indianer i en westernfilm. Något både löjeväckande och obehagligt. Är det ett skämt? Jag försöker förstå vad det är för en lokal. Resebyrå? Reklambyrå? Ungdomsorganisation? Sen ser jag att det står Lega Nord på dörren, namnet på det separatistiska högerpopulistiska parti som är ett av Berlusconis allierade.

Tidig april i Casale Monferrato

Kylan när man skjuter upp fönsterluckorna på morgonen. Den oväntat sötkvalmiga doften av nybakade kakor när man stiger ut genom porten. Kullerstensgränderna i den gamla stadskärnan, slarvigt lappade med asfalt. Djupa hål i gatan där både asfalt och kullerstenar verkar vara på väg att sjunka ner mot jordens mitt. Marmorn på marken i arkaderna längs de vindlande affärsgatorna. Alla går man ur huse för att umgås på piazzan på söndagen. De små flaggorna med italienska färger över balkongräckena med texten som visar att man stöder arbetarna i en pågående rättegång mot ett gruvföretag. Tusenskönor i lekparkens gräs. Blommande magnolior på terasserna. Sällskap som tar en aperitivo före middagen, unga och gamla. Duvorna som barnen jagar. De äldre männen i keps som trampar förbi på sina omoderna cyklar. Alla som stannar för att beundra barnen. Måltiderna som tas på djupaste allvar och som smakar som ingen annan stans på jorden. De kalla stengolven och kala lägenheterna. Marknaden med allt man k

Glädje, ren glädje

"Nothing's gonna stop me but divine internvention. I recon it's again my time to win some or learn some...[---] Open up your plans and damn you're free...Look into your heart and you'll find love. It's your God-forsaken right to be loved..." Se och lyssna till Jason Mraz och hans trummis/fantastiska back up singer (!)  på konsert i Korea 2007 - musikaliskt, skönt, opretentiöst, lyckorusigt... Vad passar bättre en solig vårdag när gruset ligger och dammar på gatorna och det varma ljuset finns kvar ända till efter sju på kvällen och värmen är så ny att man måste bara stanna upp och förundras och alla deadlines ännu ligger långt fram i tiden...