Vill inte försöka summera sommaren. Det vore att erkänna att den snart är slut. Och att förminska det intensiva varandet, friden, livsglädjen och alla fina stunder (som 5-kamp med stövelkastning på Väddö eller fika på bryggan). Häromdagen träffades vi i bokcirkeln igen, satt ute under äppelträden i C:s trädgård och pratade om Monica Alis "I köket". De där samtalen är sådana möten som man skulle vilja ha mer av i vardagen. Verkliga sam-tal. Funderar på att skaffa en liten radio till köket så att jag kan lyssna på några Sommar i P1-program i efterhand medan jag diskar eller gör nåt annat tråkigt. Olof Wretlings är bäst av dem jag hört hittills. Vi gapskrattade allihop där vi stod och målade fasadplank i fururött vid ladan, pappa, F och jag.
Tänkte jag skulle skriva nåt om Stadsteaterns "Djungelboken", som motsvarade de höga förväntningarna, eller 40-årskrisande biofilmen "The Trip" som var sevärd av helt andra anledningar, eller om kravallerna i Englan