Minus femton grader och isflak på Chicago river. Ändå är jag är överväldigad av resan. Inte bara för att jag upptäckte 'tonfisktartar' (jag levde i princip på tonfisk), eller såg matchen Chicago Bulls--Brooklyn Nets på Union Centre, eller fick en heldag på Chicago Art Institute vid sidan av själva konferensen. Det är helt enkelt uppfriskande att resa på egen hand ibland. Stimulerande att befinna sig på en plats som tvingar dig att artikulera vad du vill och bli tydlig i konturerna. Och sympatiska människor, snygg skyline, spännande gator. Jag försöker också le och vara bestämd samtidigt, behöver öva på det. Här strävar man mer efter att göra än att vara. Baksidorna av ett samhälle som är uppbyggt kring framgångsrika entreprenörer är förstås stor lönedifferentiering, segregering och att den som blir sjuk är utlämnad till välgörenhet. Ett inslag på tevenyheterna en kväll handlar om en familj som inte har råd att betala för sin bebis respirator längre, man går ut med en vädja