Fortsätt till huvudinnehåll

Några tips mot höstdepression

Det är inte lätt alltid. Men jag försöker. Här är några saker som jag märkt funkar bra för att mota bort höstdepressionens blöta yllevantar. Några sätt att få en skön stämning i vardagen när mörker och köld inkräktar på den spontana livsglädjen:
  • Tänd stearinljus till frukost, lunch och middag.
  • Cykla till jobbet så länge temperaturen tillåter.
  • Le överseende åt cyklisterna som tror att Tour de France går via Stadsgårn i Stockholm.
  • Gå en sväng utomhus. I regn och mörker, i kyla och sol och grådask. Ta olika vägar varje gång. Öva på att notera detaljer i omgivningen och årstidernas tecken.
  • Var artig och tala vänligt till människor i rusningstrafiken oavsett hur dumt de beter sig.
  • Låt din 10-åring laga mat och baka när hon vill och beröm alla initiativ hur det än smakar. Även stjärnkockarna har en gång varit nybörjare.
  • Skratta åt roliga YouTube-klipp med din 13-åring och intressera dig för intrigen i dataspelen.
  • Läs böcker.
  • Lyssna på musik.
  • Se bra filmer, hoppa över de dåliga.
  • Läs de långa artiklarna i dagstidningen. En övning i att ta sig tid, ett sätt att lära sig något nytt och få anledning att fundera över de stora perspektiven.
  • Kom ihåg att du också varit ung/håller vissa värden högt/har drömmar kvar att förverkliga.
  • Ge någon (barnen räknas inte!) väförtjänt beröm minst en gång om dagen.
  • Rita, spela instrument, skriv, gör collage av höstlöv eller vad som helst - bara gör nåt kreativt.
För att få ny energi behöver jag hitta på något radikalt nytt sisådär vart femte år - byta jobb eller gå med i en förening, starta en läsecirkel, göra en annorlunda resa, lära mig något helt främmande. Att göra saker annorlunda, utmana sig själv, håller även själva hjärncellerna på alerten sägs det. Fast då måste man nog göra det oftare än vart femte år...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nästan insnöad

Det går verkligen ingen nöd på mig. Har mat i kylskåpet, är inte beroende av tåg, har ett jobb med flextid. Bilen har inte kört fast en enda gång eftersom snöröjarna i vår del av Stockholm gör ett bra jobb. Så jag kan bara njuta av vinterlandskapet och OS på teve. Försöker inte oroa mig över saker i andra delar av världen som jag ändå inte kan påverka mer än genom bidrag till organisationer som gör bra saker. Läste t.ex. om vad läkare utan gränser åstadkommer i Haiti. Hur man bäst stödjer demokratins grundvalar i Europa är lite svårare. Läste att den spanske domaren Baltasar Garzón hotas av suspendering efter att ha satt ljuset på massgravar från Franco-tiden. Han är tydligen ovanligt rakryggad och har vågat sätta sig upp mot både Pinochet, Kissinger, Berlusconi, ETA och förhållandena i Guantánamo. I Italien arbetar domare under mordhot från maffian för att de gör sitt jobb. Vi andra kan vara oändligt tacksamma över alla de människor som som håller FN-principerna om lika rättigheter l...

Om du inte vet vad du ska plugga, läs idéhistoria!

Om du undrar vad idéhistoria ska vara bra för, läs den här artikeln av Håkan Lindgren . Jag pluggade idéhistoria vid Stockholms universitet och det är ett av de bästa val jag gjort. Formade mig som människa. En av dem som formade mitt sätt att se på världen var Norbert Elias, som Lindgrens artikel handlar om. Boken "Sedernas historia" är som sagt ingen historia över framstegen på bordsskickets område, utan "mentalitetshistoria", en teori om vad som driver samhällsutvecklingen. Enligt Elias handlar det inte om t.ex. något gudagivet, någon automatisk drivkraft mot allt högre stadier eller om människans egoistiska intressen, utan det är sociala processer, summan av många människors olika val som styr utvecklingen...

Vindsurfare vid Björkviks brygga

Lukten av tång är inget jag förknippar med november. Men en sån här varm vinterdag ligger den uppspolade tången fortfarande fuktig på klipphällarna. Och luktar sommar. Nu ser jag bara ett par meter framför mig i dimman. Det är som om det inte fanns något bortom bryggan där vi stannat. Bara en stor tom rymd. Vågorna hörs när vi kommer ner på stranden. Taktfasta, skummande, brusande. Precis som på sommaren när den här lilla sandstranden brukar vara fullbelagd av handdukar, leksaker, frysväskor och solande människor i olika grader av avkläddhet. Stenarna är alldeles blanka av väta. Stora, runda stenar. Rundslipad småsten närmare vattnet skaver mot varandra för varje gång jag sätter ner kängorna. Det blåser från havet, kyler ansiktet. Ljudet av en motorbåt som vi aldrig får syn på i dimman hänger kvar i luften länge. Ljudet blåser med vindarna inåt land som om båten fortfarande var helt nära. Tånglukten blandas med jordiga dunster när vi följer stigen som vindlar in ...