Fördelen med att vara sjuk är att man hinner läsa. Tvärsnitt till exempel, om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Om nån tvivlar på varför sån forskning behövs, är det bara att skaffa en prenumeration och börja bläddra. Allt är inte lika fångande, men mycket. Arne Jarriks ledare sätter det i sitt sammanhang, välskrivet och pedagogiskt. Läs till exempel Fria forskare - en ansvarslös adel? om hur synen på fri grundforskning håller på att förändras, i nr 4/09. Och läs Nathan Shachars avslutande krönika i samma nummer: Äkta tolerans kräver individen i centrum. Jag måste citera: "Äkta tolerans kulturer emellan existerar bara under ett ideologiskt system, den humanistiska upplysningens. Upplysningens grundpelare är individen. Därför är upplysningen, den kultur vi skapat, både multikulturalismens och den radikala islamismens svurne fiende - eftersom upplysningen utgår från individen och hennes universella rättigheter, medan både multikulturalismen och islamismen håller gruppen och den etniska eller den religiösa identitieten för det primära." Har haft på känn att utvecklingen mot gruppidentiteter liksom motverkar syftet med lika rättigheter. Shachar förklarar varför...
Om du undrar vad idéhistoria ska vara bra för, läs den här artikeln av Håkan Lindgren . Jag pluggade idéhistoria vid Stockholms universitet och det är ett av de bästa val jag gjort. Formade mig som människa. En av dem som formade mitt sätt att se på världen var Norbert Elias, som Lindgrens artikel handlar om. Boken "Sedernas historia" är som sagt ingen historia över framstegen på bordsskickets område, utan "mentalitetshistoria", en teori om vad som driver samhällsutvecklingen. Enligt Elias handlar det inte om t.ex. något gudagivet, någon automatisk drivkraft mot allt högre stadier eller om människans egoistiska intressen, utan det är sociala processer, summan av många människors olika val som styr utvecklingen...
Kommentarer
Skicka en kommentar