Fortsätt till huvudinnehåll

Novembermorgon med ljusglimtar mellan molnsjoken


Lördag förmiddag i slutet av november. Det skymtar något ljust mellan molnen. Känns ovanligt. F åkte med dottern till fotbollsträningen och sen vidare till Maxi för att handla mat. Min elvaåring, E - som är lika morgontrött som jag - och jag vi hade en skön, sömnig diskussion vid frukostbordet om alltifrån gårdagens utvecklingssamtal i skolan till varför tidningar publicerar recensioner. E tyckte de kunde låta bli, om de bara tänkte vara elaka. Jag tror jag lyckades förklara poängen med det hela - att det behövs motvikt, opartiskhet, konsumentupplysning. Själv känner jag mig styrkt när jag druckit mitt te och tagit del av Jane Magnussons och Johan Cronemans klokheter i DN Kultur. Deras integritet och allvar och sunda distans till allt lättköpt och lättviktigt är en bra start på dagen. Gårdagkvällen tillbringades hemma, jag blev klar med jobbet ganska sent efter avbrott för föräldrasamtal i skolan, sen skulle dottern på ridning och därefter kalas, F lagade en god middag (boef bourguignon, potatismos och jordärtkockspuré), sen kort fredagsmys innan jag hamnade framför Skavlan och teven resten av kvällen. Fick ett julklappstips för föräldragenerationen: Monty Python-Terry Jones bok om romarriket. Verkar göra upp med gamla myter, vara uppfriskande läsning.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

SVT måste göra en fortsättning!

Varje höst när mörkret sänker sig kommer en stund när solbrännan och semesterminnena från sommaren har flagnat, uppgifterna på jobbet blivit fler än man hinner med och meningen med livet känns allmänt diffus och svårfångad. Så är det åtminstone för mig. Då måste jag mana fram tankar om mål och mening att klänga mig fast vid. Målmedvetet betvinga känslan av långsamt annalkande undergång. Allt medan orken tryter, dagarna blir kortare och stressen byggs upp. Det kan handla om att försöka se positivt på utmaningarna i livspusslet. Bygga upp en naiv längtan till julfriden. Ett annat knep är att välja ut en teveserie att följa slaviskt. Då får veckorna sin fasta lunk, oavsett om någon glömt en läxa eller saknar skridskor och oberoende av om det trillar ner spindlar i badkaret, om kylskåpet producerar is och luktar illa, om fläkten lagt av och handfatet läcker. Min besatthet den här hösten har varit Anno 1790 . Denna otroligt snygga krimialse...

Krönikörer med en alldeles egen stil

Det finns ändå saker kan höja humöret en vanlig grå februarisöndag när man vaknar med ont i nacken, är konstant trött hela dagen och inte alls ser fram emot att gå till jobbet dagen därpå. En av dem är Herr B:s kolumn i DN. Jag önskar jag kunde skriva lika bra. Men den tanken skjuter jag snabbt bort, eftersom det är så roligt att läsa. Där har du en stor dos humor, kvickhet och bildning i anspråklöst ödmjuk förpackning. Dagens krönika: http://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/herr-b-tar-det-till-nasta-niva/

Deklarera eller blogga?

Foto: Wikipedia Visst skäms man över sina i-världsproblem när man tagit del av familjens berättelse i DN Söndag imorse: en dödligt sjuk son, en som bär på samma sjukdom och kampen för att få ett tredje syskon vars blod kan frysas in som motmedel ifall sjukdomen bryter ut. Mamman Helena; vilken kämpe, vilken förebild! Får påminna sig om att man är lyckligt lottad när ens familj får vara frisk och dessutom har sitt på det torra. Allt annat är lyx och bonus. När man väl konstaterat det (och lovat sig själv att skänka en slant till forskningen snart igen) är man snabbt tillbaka i sitt eget livs små med- och motgångar. Så fungerar väl vi människor. Idag gick jag i närkamp med maskrosor och brännässlor, ogräset i vår trädgård. Friskt vågat är hälften vunnet, tänkte jag. Om de inte får sätta knoppar direkt har man åtminstone en omgång rensning mindre, senare på säsongen. Som trädgårdsägare har jag motvilligt internaliserat fenomenet etnisk rensning, som den där vassa ekonomiskribenten - vad ...