Sonen har flyttat in i det omgjorda förrådet, vilket inte alls är så illa som det låter, med fönster åt två väderstreck, och själv har jag efter en vända till IKEA och med hjälp av F flyttat in min dator och mina papper, pärmar och lådor i sonens gamla rum. Jag har längtat efter detta egna krypin, det första sen föräldrahemmets. Snart följer min gamla skrivmaskin, teckningar och målningar och tidskrifter efter. Behöver tänka mina egna tankar ibland, omge mig av mina saker. (Virginia var nog klok på den punkten. Ytterligare en "klassiker" jag inte läst än, förresten. A room of one's one, alltså.)
Om du undrar vad idéhistoria ska vara bra för, läs den här artikeln av Håkan Lindgren . Jag pluggade idéhistoria vid Stockholms universitet och det är ett av de bästa val jag gjort. Formade mig som människa. En av dem som formade mitt sätt att se på världen var Norbert Elias, som Lindgrens artikel handlar om. Boken "Sedernas historia" är som sagt ingen historia över framstegen på bordsskickets område, utan "mentalitetshistoria", en teori om vad som driver samhällsutvecklingen. Enligt Elias handlar det inte om t.ex. något gudagivet, någon automatisk drivkraft mot allt högre stadier eller om människans egoistiska intressen, utan det är sociala processer, summan av många människors olika val som styr utvecklingen...

Kommentarer
Skicka en kommentar