Löste in ett åtta år gammalt presentkort på Blås & Knåda mot några fina saker: två bokstöd i form av små höghus, ett rött glasäpple och en saltskål. Fikade med familjen, köpte en dunjacka på rean, unnade oss restaurangpizza till lunch. En helt okej lördag, trots att jag helst undviker butiker och folksamlingar och trots att innerstans halkiga blandning av isavlagringar och snöslask tvingar ner blicken i gatan. Det är redan januari, ett nytt år, men det känns inte särskilt upphetsande när man är 40+. Ledigheten passerade bekvämt. Julstöket var nedtonat eftersom jag varit krasslig. Julafton och dagarna därpå tillbringades i stillhet med ett minium av frisk luft, ett par sköna släktdagar med mat och prat, en hel del skinkmackor, choklad och läsning i hemmets vrå och en trevlig nyårsafton hos goda vännerna C&G - det är alltid så jäkla trevligt hos dem, vet inte hur de bär sig åt. Är sig själva bara kanske, helt enkelt. Det har blivit en massa musik också. Julsånger i olika genrer och en ny upptäckt: Moneybrother! Hur har jag klarat mig utan honom hittills? En hel del filmer och teveserier har också förgyllt de mörka kvällarna. Tack Spotify och Netflix. Filmtjänsten har stort utbud, även om inte allt är lika fräscht, men just som jag trodde att förrådet av intressanta filmer var helt uttömda så ser jag att de fyllt på med en hel del nytt. Känns fortfarande jättelyxigt att bara kunna parkera i soffan och klicka fram en kvalitetsfilm på ett par sekunder.
Varje höst när mörkret sänker sig kommer en stund när solbrännan och semesterminnena från sommaren har flagnat, uppgifterna på jobbet blivit fler än man hinner med och meningen med livet känns allmänt diffus och svårfångad. Så är det åtminstone för mig. Då måste jag mana fram tankar om mål och mening att klänga mig fast vid. Målmedvetet betvinga känslan av långsamt annalkande undergång. Allt medan orken tryter, dagarna blir kortare och stressen byggs upp. Det kan handla om att försöka se positivt på utmaningarna i livspusslet. Bygga upp en naiv längtan till julfriden. Ett annat knep är att välja ut en teveserie att följa slaviskt. Då får veckorna sin fasta lunk, oavsett om någon glömt en läxa eller saknar skridskor och oberoende av om det trillar ner spindlar i badkaret, om kylskåpet producerar is och luktar illa, om fläkten lagt av och handfatet läcker. Min besatthet den här hösten har varit Anno 1790 . Denna otroligt snygga krimialse...
Kommentarer
Skicka en kommentar