Fortsätt till huvudinnehåll

Sjuk och så gott som insnöad

För några dagar sedan...

Idag
Tillbringat ett par veckor nu i yllepolo, fleecetröja och halsduk. Fetvadd i öronen. Halstabletter, hostmedicin, näsdroppar, pappersrulle och värktabletter inom räckhåll. Kommunicerat via handskrivna lappar och e-post. Det värsta var nätterna i början. Dagarna gick väl an, men nattvak i ångest är inget för mig. Otillräckligt med sömn, hostattacker från helvetet. Jag hostade så mycket att en muskel i bröstet krampar, känns som knivstick mellan revbenen så fort det sätter igång. Borde förmodligen ligga och vila hela tiden, men har svårt för det. Varit pigg i huvudet åtminstone några timmar varje dag. Och det funkar förresten inte att ligga ner i längden med hosta och ont i kroppen, det blir etter värre. Ja, du känner säkert igen det. Det är för jäkligt att inte vara frisk. Vid andra besöket på vårdcentralen konstaterade läkaren lunginflammation. Så det blev antibiotika. Nu har jag i alla fall inte ont och andnöd längre. Är bara oändligt trött. Och när resten av Svealand också är inbäddat i snö så känns det ändå okej. Känns inte som om jag missar lika mycket av det VERKLIGA LIVET just nu. Bussar står still och snöröjningen hinner inte med. Det räcker långt att ha kylskåpet fullt och värme, tak över huvudet. Men att vara hemlös i det här vädret...


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om du inte vet vad du ska plugga, läs idéhistoria!

Om du undrar vad idéhistoria ska vara bra för, läs den här artikeln av Håkan Lindgren . Jag pluggade idéhistoria vid Stockholms universitet och det är ett av de bästa val jag gjort. Formade mig som människa. En av dem som formade mitt sätt att se på världen var Norbert Elias, som Lindgrens artikel handlar om. Boken "Sedernas historia" är som sagt ingen historia över framstegen på bordsskickets område, utan "mentalitetshistoria", en teori om vad som driver samhällsutvecklingen. Enligt Elias handlar det inte om t.ex. något gudagivet, någon automatisk drivkraft mot allt högre stadier eller om människans egoistiska intressen, utan det är sociala processer, summan av många människors olika val som styr utvecklingen...

Vindsurfare vid Björkviks brygga

Lukten av tång är inget jag förknippar med november. Men en sån här varm vinterdag ligger den uppspolade tången fortfarande fuktig på klipphällarna. Och luktar sommar. Nu ser jag bara ett par meter framför mig i dimman. Det är som om det inte fanns något bortom bryggan där vi stannat. Bara en stor tom rymd. Vågorna hörs när vi kommer ner på stranden. Taktfasta, skummande, brusande. Precis som på sommaren när den här lilla sandstranden brukar vara fullbelagd av handdukar, leksaker, frysväskor och solande människor i olika grader av avkläddhet. Stenarna är alldeles blanka av väta. Stora, runda stenar. Rundslipad småsten närmare vattnet skaver mot varandra för varje gång jag sätter ner kängorna. Det blåser från havet, kyler ansiktet. Ljudet av en motorbåt som vi aldrig får syn på i dimman hänger kvar i luften länge. Ljudet blåser med vindarna inåt land som om båten fortfarande var helt nära. Tånglukten blandas med jordiga dunster när vi följer stigen som vindlar in ...

Krönikörer med en alldeles egen stil

Det finns ändå saker kan höja humöret en vanlig grå februarisöndag när man vaknar med ont i nacken, är konstant trött hela dagen och inte alls ser fram emot att gå till jobbet dagen därpå. En av dem är Herr B:s kolumn i DN. Jag önskar jag kunde skriva lika bra. Men den tanken skjuter jag snabbt bort, eftersom det är så roligt att läsa. Där har du en stor dos humor, kvickhet och bildning i anspråklöst ödmjuk förpackning. Dagens krönika: http://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/herr-b-tar-det-till-nasta-niva/