Läser och cyklar med ett leende på läpparna

Hösten är här. Jobbet tar det mesta av vaken tid, hem och familj tar resten. Men jag hinner ibland med annat också. Just nu håller bokcirkeln på att ta sig igenom Carsten Jensens tegelsten "Vi, de druknade" och så fort man öppnat den befinner man sig i en kustby bland danska sjömansfamiljer på 1800-talet. Fullständigt fascinerande om inte från första, så från femte sidan. Och så har jag börjat cykla. Jag har redan tjatat om det på jobbet så alla där är trötta på att höra mig lovprisa min nya elcykel från EcoRide. Man slipper trängas på bussen, får lite lagom motion och kommer hem varje dag med ett leende på läpparna. Jo, det är sant. Jag har i och för sig inte cyklat i hällregn än så länge, vi får väl se hur det blir med leendet då. Nåväl, utan någon vidare introduktion eller finess slänger jag in ett tips om en artikeln du måste läsa. Alltså. Läs vad Henrik Berggren (ja, historikern, han med Palme-boken, f.d. DN-medarbetaren) skriver om granskningssamhälle​t i Axess 4/2011 under rubriken Utvärderingar utan värde. "Den offentliga sektorns utbredda mål- och resultatstyrningar är ingen garanti för kvalitet i verksamheten. Granskningssamhället riskerar att underminera den mänskliga tilliten..." Hittar den inte digitalt, men magasinet finns ju i varje tidskriftsbutik. Tänkvärt.