Fortsätt till huvudinnehåll

Hur ska det gå?

Det finns de som kan förklara varför saker är som de är. De är ofta sociologer, de här kloka personerna. Om de inte är författare eller filmare. Orvar Löfgren/Jonas Frykman är ett par som stod på litterturlistan på kulturvetarlinjen. Zugmunt Bauman är annan av dessa kloka personer som man stöter på då och då. Allt vänsterländskt beteende får sin förklaring i hans analyser. Konsumismen. Turismen. You name it, ZB har skrivit om det. I SvD intervjuas Zugmunt om varför shoppingen som livsstil - bekräftelse och identitet genom konsumtion - överhuvudtaget är ett problem.

"Om BNP går upp, vilket innebär att vi producerar fler och fler saker och förstör mer och mer råvarar, går vi framåt. [---] Det är en fråga om mentalitet. Vi är inställda på att mäta vårt välstånd och vår lycka genom tillväxtökning. De tillstånd som kan uppnås eller de saker som kan förvärvas utan pengar räknas inte. [---] Vi måste finna bättre sätt att mäta och värdera vad som är ett bra liv och lycka. [---] Min tes är att Europas enda chans att återvinna sin position i världen är via kulturen. Europa kan aldrig mer bli en militärmakt och har mycket liten chans att bli en ekonomisk stormakt. Men Europa har något att tillföra övriga världen som andra inte har. Den genom upprepade svårigheter utvecklade förmågan att leva fredligt med skillnader, att leva tillsammans inte bara trots skillnaderna utan tack vare dem. Skillnader är något positivt - skillnader i åsikter, i tradition, i sympatier och synen på samhället - och grunden för all kreativitet."

Uppdatering: Snubblar över den här artikeln i SvD: "Försvarstal för Europas framåtanda" av Jean-François Mattéi, som i viss mening är inne på samma spår.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Julfrossa på Teater Pero

Om du ska se en föreställning nästa jul, med eller utan barn, se den här! "Julfrossa" består av en serie inslag eller smått absurda sketcher med jul som tema. Både glädje och svårmod. Musik, sång, pantomim och underfundiga texter. Enda nackdelen var att det var över alldeles för snabbt, efter bara 45 minuter. Årets sista föreställning gick i tisdags. Jag bokar in nästa år igen. Garanterat.

En kväll som volontär på Centralen

Så har jag gjort ett första pass på Centralen. Efter att ha lämnat kläder, serverat mat på Nobelberget, sorterat insamlade kläder i Tomteboda och gått Röda korsets volontärskurs skrev jag upp mig på fyra kvällstimmar. Det kom inte jättemånga flyktingar med tågen från Malmö just ikväll, åtminstone inte genom de utgångar jag bevakade med några gosedjur och juiceförpackningar redo. Det var tillräckligt många på plats från Polisen, Migrationsverket, Socialen, Röda korset och Refugees Welcome för att göra situationen smidig, vid sidan av frivilliga läkare och jurister. Mitt jobb var att vara medmänniska några timmar. En barnfamilj fick några blöjor. En annan barnfamilj blev kvar hela kvällen i väntan på en vän som skulle betala för deras biljett till Finland. Jag redde ut förutsättningarna för onlinebeställning i biljettluckan på SJ. Som tur var fanns två flerspråkiga killar på plats. Jag lekte med med familjens busiga lilla fyraåring. Till slut ordnades ett tillfälligt boende över natten t

Coexist

Coexist handlar om att möta varje människa som individ och inte som företrädare för nån anonym grupp. Det är inte naivitet utan realism. Vi är tvungna, vi är beroende av varandra vare sig vi vill eller inte. Bättre då vara konstruktiv och bygga broar istället för att hålla på med hat, fördomar, hot, sablar, knivar, järnrör och sånt. Se filmen här: http://www.newsner.com/2015/03/de-ser-skelett-hangla-pa-en-skarm-men-sekunder-senare-budskapet-ar-lika-viktigt-som-det-ar-fantastiskt/