Fortsätt till huvudinnehåll

Tre flugor i en smäll!



Gillar man att sitta i det gröna under stora ekar, lyssna till bra musik och se teater kan man slå tre flugor i en smäll i Ulriksdals slottsträdgård. I går var det nypremiär på parkteaterföreställningen Life of Bellman, en rockmusikal. Önskar att jag hade varit inställd på den gamla vanliga pastoralvarianten med pudrade peruker och spinett och fått bli överraskad av Bellman som sin tids rockstjärna. Men fastän överraskningseffekten uteblev så var det värt det höga biljettpriset att få höra Eva-Britt Strandberg, Jan Åström och Albin Finkas och att se Jesper Saléns Gustaf III (tänk: Gösta Ekman), Peter Gerechts hunsade, kungliga munskänk Herngren och Anki Albertssons livsglada Ulla. "Bellman" kan faktiskt vara både gospel, blues och rock - allt funkade lika bra. Lite fars och buskis blev det också ibland. Och några one-liners som Ulla Winbladhs till wannabe-Movitz: "Tro inte att du är konstnär bara för att du är obegriplig." Som kuriosa kan tilläggas att det var första gången jag såg följande personer på en och samma plats samtidigt: Arne Weise, Let's Dance-Tobias (honom såg bara China, men jag tar med honom ändå), Artur Ringart från tevesporten, Janne Schaffer och förre rikspolischefen Björn Eriksson (ett tecken på att stan är liten?).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Krönikörer med en alldeles egen stil

Det finns ändå saker kan höja humöret en vanlig grå februarisöndag när man vaknar med ont i nacken, är konstant trött hela dagen och inte alls ser fram emot att gå till jobbet dagen därpå. En av dem är Herr B:s kolumn i DN. Jag önskar jag kunde skriva lika bra. Men den tanken skjuter jag snabbt bort, eftersom det är så roligt att läsa. Där har du en stor dos humor, kvickhet och bildning i anspråklöst ödmjuk förpackning. Dagens krönika: http://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/herr-b-tar-det-till-nasta-niva/

Hålla humöret uppe...

Ser ut som om vi fått våra soliga dagar för den här sommaren. Nu väntar bara...åtta månader av kyla, kala träd och grådask. Återfall i depression som bara beror på vädret. Solbrännan bleknar och jag kan inte längre gå omkring i snygga kläder utan måste hålla mig till jeans och polotröja. Har sett om många gamla favoritfilmer, romantiska draman, de senaste veckorna. Sånt jag gör för att hålla uppe humöret när semestern är slut. Notting Hill; Fredsmäklaren, Sex dagar, sju nätter; Proof of life... Börjat se om Vänner (igen) med dottern. Köpt en trave Peter Robinson-deckare. Dags att boka biljetter på Stadsteatern också, gå på bio coh träffa vänner efter jobbet. Försöker ta med mig mitt semesterjag in i nio-till-fem-tillvaron och det är en utmaning det med när jag anar en stressig höst. Just idag försöker jag att verkligen känna mig ledig när familjen är bortrest. Städar lite och tvättar, plockar i trädgården innan jag ska sätta mig med det jag egentligen tänkt göra den här he...

Deklarera eller blogga?

Foto: Wikipedia Visst skäms man över sina i-världsproblem när man tagit del av familjens berättelse i DN Söndag imorse: en dödligt sjuk son, en som bär på samma sjukdom och kampen för att få ett tredje syskon vars blod kan frysas in som motmedel ifall sjukdomen bryter ut. Mamman Helena; vilken kämpe, vilken förebild! Får påminna sig om att man är lyckligt lottad när ens familj får vara frisk och dessutom har sitt på det torra. Allt annat är lyx och bonus. När man väl konstaterat det (och lovat sig själv att skänka en slant till forskningen snart igen) är man snabbt tillbaka i sitt eget livs små med- och motgångar. Så fungerar väl vi människor. Idag gick jag i närkamp med maskrosor och brännässlor, ogräset i vår trädgård. Friskt vågat är hälften vunnet, tänkte jag. Om de inte får sätta knoppar direkt har man åtminstone en omgång rensning mindre, senare på säsongen. Som trädgårdsägare har jag motvilligt internaliserat fenomenet etnisk rensning, som den där vassa ekonomiskribenten - vad ...