Man får aldrig aldrig aldrig slå sig till ro. Det finns alltid någon slags kamp som borde utkämpas. Trots att jag inte längre är föreningsaktiv och gör ideella grejor på helgerna så blir jag ibland ändå så trött att jag bara vill slippa sitta ihop med resten av den här världen (för att bara umgås i naturens, familjens, böckernas och filmernas världar). Det är oftast i sådana stunder jag skriver här. Jag minns när jag var runt 20 och umgicks lite med en kille som var runt 30 och varken hade teve eller dagstidning. Tyckte han var rätt koko. Nu förstår jag precis. Just som jag behövde kapa stresstopparna och bara klappa min själv på huvudet efter att ha hållit i en (ganska lyckad tror jag) konferens så har det blivit hög tid att ta itu med högarna av andra uppgifter som hopat sig på jobbet, att sjösätta båten med sedvanlig dramatik, boka in barnens fotbolls-, musikskole- och skolavslutnings- och stå-i-kafeterian-aktiviteter, komma igång med träningen (för vilken gång i ordningen?), ta hand om den nyvakna trädgården och renovera sommarstället. Och när Ebba Witt Brattström i teves Babel påminner om att jämställdheten inte på något sätt är självklar och att vi har den i historieböckerna ganska bortglömda Grupp 8 att tacka för Sveriges världsberömda likarätt, utbyggda dagis och självbestämmande för kvinnor - då står där plöstligt en halvt bortglömd Kamp och stampar i hallen och väntar på min insats. (Träffade förresten en kvinna från Grupp 8 på en skrivarkurs i Prag en sommar för länge sen. Varför ansträngde jag mig inte för att hålla liv i den kontakten?) Så att inte de bimbos som tycker det är helt ok att kvinnor nöjer sig med "erotiken" som maktmedel, som någon skrev i DN häromdagen, får sista ordet. Nä, nu ska jag snart till vårdcentralen för att kolla upp det här jäkla trycket över bröstet som inte släpper. Ändå tror jag att vi hade det lite bättre förspänt än dagens 20-åringar. Isabelle Ståhl höll förresten ett bra föredrag om hur det är att vara 80-talist på informatörskonferensen.
Tack för att jag fick vara med, det var en upplevelse som gav mig massor med nytt självförtroende!
SvaraRadera